Lady Dahmer om kvoterad föräldraförsäkring

 

Föräldraförsäkringen är ett privilegium. Ingen rättighet. Du ska vara glad och tacksam att du bor i fina sverige där barn har rätt att få vara hemma med sin förälder. Ja. Barn har rätt att vara hemma. Inte mamma.



 

Jag är givetvis för en individualiserad föräldraförsäkring. Nej, svenska folket kan inte bestämma själva för då kör de i gamla spår. Det som är bekvämt. Det som funkar. Det de är vana vid. De kunde ju inte bestämma sig för att sluta aga barn liksom ("det borde vara upp till föräldrarna själva att bestämma hur de ska fostra sina barn!") Viket jävla liv det blev då. 



 

Och om vi låter föräldrar bestämma själv i den här frågan så kan vi räkna med att det tar sjuttio år innan pappor börjar ta ut ledighet i samma utsträckning som mammorna. Om ens alls. Och ungefär så länge och lite till kommer det dessutom ta innan vi är jämlika på arbetsmarknaden. Om ens då. 



 

Så nej, vi kan inte bestämma själva. 

Och säger man som förälder (pappa) att man har lika bra kontakt/relation/närhet till barnet som den som varit hemma mest (vilket nästintill alltid är mamma)  fast man själv jobbar hela jävla tiden så snackar man skit. Eller så lider man av taskig verklighetsförankring. Eller så ljuger man helt enkelt för sig själv och andra. Liksom lite la-la-la-la intala sig själv att det här är bra, det här funkar och ingen lider av det la-la-la-la-laaa.



 

Klart som fan relationerna blir lidandes. Min man och våra barn har idag en fin kontakt. Ninja och Tamlin älskar sin pappa och vill vara med honom och han med dem. Men det tog lång tid. Och de tyr sig fortfarande främst till mig när de är ledsna eller slagit sig även om pappa funkar fint när jag inte kan. Det tycker jag är ganska sorgligt. Egentligen. 

Och jag vet att det är våra val som är orsaken. Det tänker jag inte hymla med eller försöka bortförklara.


 

Det finns ingen jämställdhet i att mamma tar all ledighet och att pappa kan välja bort sitt föräldraskap. 
Och de som förlorar på det är ju ungarna.