Lite låg idag

[Nr 4/15]

Varför ska allt vara så svårt...oavsett om det gäller att skaffa barn eller göra andra förändringar livet. Just nu känns det som om att allt bara går emot mig och en superförkylning på det höjer ju inte direkt humöret.

Föds barn överallt just nu, flera på barnens föris som fått syskon, grannen fick barn i torsdags, överallt ser jag bara bebisar eller stora underbara gravidmagar, kan inte ens föreställa mig hur mycket ni lider som inte ens har fått ert första barn än, jag har trots allt 3 gulliganer som jag är otroligt tacksam över att ha fått (hade det gått vägen med någon av dom tidigare graviditeterna skulle jag ju antingen haft en 5-månadersbebis eller varit riktigt höggravid just nu eller varit i månad 4). Vi har ju haft så lätt att bli gravida dom andra gångerna så det fanns inte ens i min värld att vi skulle behöva kämpa i över ett år för att få en liten 4 men det har helt klart gjort mig mer ödmjuk, förstående och tacksam

Känns bara tungt och jobbigt att tänka att vi egentligen skulle fått barn vilken dag som helst nu, lagom till minstingens 2-årsdag men nu kommer det ju att bli runt 3 år mellan dom istället eftersom jag inte ens är gravid än och jag börjar få panik nu pga min ålder. Bläää !!!!

Nä nu hoppas jag på en massa positiva besked härinne och att det smittar av sig på oss alla så vi kan få flytta över i en ankomstgrupp istället.

Kraaam p&aring; er alla k&auml;mpande och l&auml;ngtande <3

[Nr 4/15]

Men varför blir alla Ä & istället?

[Nr 4/15]

Försöker väl igen då....detta var bara ytterligare ett bevis på att vissa dagar är bläää

Varför ska allt vara så svårt...oavsett om det gäller att skaffa barn eller andra förändringar i livet. Just nu känns det bara som att ALLT bara går emot mig och en superförkylning på det gör ju inte saken bättre.

Föds barn överallt nu, på barnens föris är det massor som fått eller ska ha syskon nu, grannen fick barn häromdagen och överallt ser jag bara små bebisar eller stora underbara gravidmagar, kan inte ens föreställa mig hur det känns för er som inte ens fått första barnet än, jag har iaf 3 älskade gulliganer att trösta mig med
(känns extra tungt för nu skulle jag ha varit höggravid om vi inte fått MF , eller haft en 5 månadersbebis eller varit gravid i månad 5).

Vi har ju haft så lätt för att bli gravida så det fanns inte ens i min värld att vi skulle behöva kämpa i över ett år för att bli gravida men det har helt klart gjort mig mer ödmjuk, förstående och tacksam

Börjar få lite ålderspanik nu!

Näää nu hoppas jag på en massa smittsamma + i den här tråden så att vi kan fortsätta hålla kontakten i en ankomstgrupp istället

Kram på er alla kämpande och längtande

[xoxox]

ÅÅh vad jag håller med dig! Man kan inte låta bli att tänka på att det hade varit si eller så nu ifall man inte fått missfall... men såklart vill man ju att det ska vara ett funktionellt barn som kommer ut så det är ju tur att det finns en kontrollfunktion ändå...
Jag tror att frustrationen över att inte kunna styra eller göra något åt saken är samma oavsett om man har barn tidigare eller inte, visst kan du iallafall slippa bekymra dig om att bli barnlös resten av livet men det är nog en klen tröst ifall man känner sig hjälplös! O visst är det fullt av magar och barnvagnar överallt nu när man själv vill ha en?!?! Jag har denna vecka träffat en av mina barnlösa kollegor som fick sitt första misfall för drygt ett år sedan och nu efter semestern har hon en underbart vacker liten mage, det är rätt skönt att se just den magen! Hoppfullt och man vet att den är sååå efterlängtad!

[Nr 4/15]

Visst blir man glad för andras skull ändå men ett litet hugg i hjärtat kommer samtidigt, klart extra glad och kul när det är någon man vet har haft problem med att få barn <3